Via Dinarica

Via Dinarica - en naturlig förbindelseled

Kroatiens högsta och mest intressanta berg finns i Dinariderna. Det är en bergskedja av unga, sammanlänkade berg som har uppstått genom alpin orogenes i sydöstra Europa. Detta flikiga högland sträcker sig från Slovenien över Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien till Kosovo och Albanien.

 

Via Dinarica är en vandringsväg avsedd för bergsvandrare, cyklister och andra som besöker Dinariderna som turister, men samtidigt utgör den en plattform för utveckling av bättre levnads- och arbetsvillkor för människor som bor där. Förutom olika bergsaktiviteter har projektet som ett av sina huvudmål att främja den lokala näringen och därmed låta turisterna ta del av den inhemska maten, övernattningsställena samt olika tjänster och liknande.

 

Via Dinarica

Vägen Via Dinarica består av tre huvudsträckor (passager) - tre parallella rutter. Den blåa linjen följer Adriatiska havets kust och förbinder Dinaridernas berg vid havet, den vita sträcker sig utmed de höga Dinariderna, och den gröna utmed de inre Dinariderna. I Kroatien når Via Dinarica fram till sex nationalparker (Risnjak, Norra Velebit, Paklenica, Plitvicesjöarna, Krka, Mljet), fyra naturparker (Učka, Velebit, Vranasjön, Biokovo) och två strikta naturreservat (Bijele och Samarske stijene, samt Hajdučki och Rožanski kukovi på berget Velebit).

 

 

 

Via Dinarica

 

Via Dinarica - Den vita linjen

 

Via Dinaricas vita linje tar intresserade besökare på en längsgående tur som erbjuder dem möjligheten att på allvar lära känna de kroatiska bergens mångskiftande naturvärden. Denna linje följer Dinaridernas sträckning, förbinder de mest attraktiva kroatiska bergen, topparna och utsiktsplatserna med varandra, och använder sig av infrastrukturen i de mest populära kroatiska vandringslederna (Goranski planinarski put, Kapelski planinarski put, Velebitski planinarski put).

 

Sin högsta punkt når denna linje på berget Dinara, den högsta toppen i Kroatien och det berg som har givit namn till Dinariderna såväl som vägen Via Dinarica.

 

Den vita linjen rekommenderas för erfarna och välutrustade bergsvandrare. Det är bäst att göra turer under sommarperioden eftersom lederna i Gorski kotar, vid Velebits topp och på Dinara annars kan vara täckta av snö, som kan ligga kvar ända till senvåren.

 

 

Via Dinarica

 

Via Dinarica - Den blåa linjen

 

Via Dinaricas blåa linje erbjuder ett tillfälle att lära känna den kroatiska kusten. Den del av vägen som sträcker sig genom Kroatien förbinder fyra pittoreska öar (Krk, Rab, Pag, Mljet), landets största två halvöar (Istrien och Pelješac), för genom tre nationalparker (Paklenica, Krka, Mljet) och fyra naturparker (Učka, Velebit, Vranasjön, Biokovo), går ner till de vackraste flodernas kanjoner i närheten av havet (Zrmanja, Cetina), tar sig över Kroatiens längsta broar (Krčki most, Paški most, Šibenski most) och passerar över bördiga karstfält och förbi många platser som är viktiga för den kroatiska historien.

 

På Via Dinaricas blåa linje finns det, förutom i naturparken Biokovo, inte några krävande eller svårframkomliga vägar, och den är idealisk för cykling.

 

 

Via Dinarica

 

Via Dinarica - Den gröna linjen

 

Via Dinaricas gröna linje erbjuder ett exceptionellt tillfälle att lära känna orörda gröna landskap på en längsgående tur i Dinaridernas inland. I Kroatien förbinder den gröna linjen pittoreska hörn i Gorski kotar med intressanta men relativt okända platser i Lika i området från staden Ogulin till byn Ličko Petrovo Selo. En särskild charm får Via Dinaricas gröna linje av de vattendrag som på sin väg till floden Sava skapar attraktiva kanjoner med talrika vattenfall och andra vackra naturfenomen.

 

Denna linje sträcker sig också mellan de största två kroatiska vattenfallen - vattenfallet i den lilla floden Curak i reservatet Zeleni vir och vattenfallet Plitvice i Plitvicesjöarna. Längs den gröna linjen finns det inte några krävande och svårframkomliga vägar, och den längsgående turen låter besökarna  lära känna variationsrika men ganska okända bergsområden.

 

Alan Čaplar