Där medelhavet är som det en gång var
Sök
Hem Representationskontor Sverige Nyhetsbrev Nationalparken Mljet – I Johannes Paulus, Odysseus och Cousteaus fotspår  
 
Nationalparken Mljet – I Johannes Paulus, Odysseus och Cousteaus fotspår
En av de större öarna vid Dalmatiens sydkust är Mljet, en ö med relativt rak kustlinje utan flikig kust. Denna avlånga ö är belägen i närheten av Pelješac, Dubrovnik och Korčula. Där råder Medelhavsklimat som utmärks av att sommaren är torr, med ungefär 2500 soltimmar per år och milda och regniga vintrar.

Nationalparken Mljet är belägen på en tredjedel av öns nordvästra sida. Det beskyddade området på 5357 hektar inbegriper såväl land som närliggande hav. Detta område utsågs till nationalpark i november 1960, havsområdet år 1997, och var det allra första försöket i hela Adriatiska havet att institutionellt beskydda ett ursprungligt ekosystem. Sin status som nationalpark fick området på grund av det anmärkningsvärda kulturhistoriska arvet som räcker sig ända tillbaka till tiden av illyriska stammarna, romarriket och Republiken Dubrovnik.

Området utsågs dock till nationalpark mestadels på grund av de söta och salta sjöarna, en riklig vegetation och ett unikt panorama som öppnar sig med flikig kustlinje, klippor, stup, många småöar, även riklig, ständigt grön vegetation på de närliggande bergen som undangömmer karstfält och forntida stenbebyggelser och reser sig brant över havsytan.

Den yttre kusten, som är riktad mot söder, är brant och full av nedrasade grottor medan den inre kusten, som är vänd mot fastlandet och som utsätts för den starka vinden bura, är låg och betydligt mer tillgänglig. Detta område är också rikt på endemiska dalmatiska växter, främst den extraordinära, beskyddade skönheten dubrovačka zečina (lat.centaurea ragusina).

Det kultiverade Medelhavslandskapet av karst har ett tätt nätverk av pittoreska gångstigar men där har också två mycket intressanta och egendomliga naturfenomen gömt sig. Den ena är ett typiskt underjordiskt karstområde med halvgrottor, grottor och håligheter och den andra är fyra särskilda, tillfälliga sjöar. De kallas slatina eller blatina, dvs sumpmark eller träskmark, och deras sjöbottnar är i nivå med havsytan. Sjöarna har även förbindelse med havet, något som är sällsynt på våra öar. Fascinerande är också systemet av saltsjöar, ett unikt geologiskt och oceanografiskt fenomen i karst som är betydelsefullt inte bara för Kroatien utan också för hela världen.

Stora sjöns yta är 145 hektar och dess djup är 46 meter och Lilla sjöns yta är 24 hektar och djupet 29 meter. Sjöarna lockar med sin skönhet, men först och främst attraheras naturintresserade turister och andra nyfikna besökare av de många oupptäckta hemligheterna på ön.

Vid den del av kusten som är vänd mot det öppna havet finns ett knappt synligt sund där havet strömmar in i ön och skapar först Stora sjön och, genom en ännu smalare kanal, Lilla sjön. Även om de innehåller havsvatten ser de ut som sjöar och därför har öns invånare gett dem den beteckningen.

Mitt i Stora sjön finns också en ytterligare natur-, kultur- och turistupplevelse. Den pittoreska Heliga Marias ö hyser en gammal kyrka och benediktinerkloster från 1100-talet. För den estetiska atmosfären och den starka andliga och kulturella dimensionen är ön och kyrkan Nationalparkens symbol. Bland folket är den mera känd under namnet Melita, som också är namnet på det hotell och restaurang som fram till nyligen huserade i den gamla benediktinerbyggnaden.

En intressant sevärdhet finns utanför nationalparkens gräns – i mitten av den södra kusten av ön Mljet finns det geomorfologiska fenomenet Jama. Det är en hålighet av karst vars tak fallit ner och därför ser ut som en grop eller en vid brunn. Jama är förbunden med havet genom en naturlig tunnel och därför finns det havsvatten i botten av brunnen. Vid tunnels kant ligger det fiskebåtar förtöjda och deras ägare bor i närliggande Babino polje, den största orten på Mljet. På grund av tunnelns låga valv kan man bara segla ut till sjöss nar havet är stilla och detta gäller även för turister som vill besöka Jama från havssidan. För många är denna plats intressant eftersom det påstås att det var just här Odysseus, efter skeppsbrottet på ön Ogigijes klippor, i sju år satt och tittade ut på det vida havet med längtan i blicken efter hemmet och Penelope medan den vackra nymfen Calipso, dotter till guden Poseidon, med sorg i blicken såg förälskat på honom.

Ön Mljet utmärker sig genom den rikliga, vildvuxna urskogen som tills nyligen även täckte stora delar av Medelhavets kustland. Idag är den sällsynt i sin ursprungliga form. Ön Mljet fick redan under antiken namnet ”den gröna ön” på grund av sin rika vegetation och den är särskilt rik i den tredjedel där nationalparken är belägen. Det är troligen benediktinermunkarnas största förtjänst att det även idag växer fem olika typer av skog på Mljet. Mljets benediktinermunkar var även dess feodalherrar och vårdade skogen under århundraden, ända till slutet av 1700-talet. De förbjöd bebyggelse på öns västra del, just det område där nationalparken idag är belägen.

Trots omsorgen finns det idag bara delar av skogen, rester av Medelhavsurskog och ursprunglig skog av stenek. Bäst bevarad är den låga stubbskogen i området Velika dolina (Stora dalen). I andra områden är skogen delvis ersatt med busksnår, vilda olivträd, johannesbrödträd, pinjeträd, steniga områden och stora skogsområden med snabbväxande vild aleppotall som med tiden tagit plats från andra ömtåliga växtsorter.

Ur biologisk synpunkt finns det, förutom skogarna, viktiga habitat i kustlandets sanddyner, branta och höga kustklippor, klippor i öns inland och en stor mängd kustrev. Havet kring Mljet, än idag välkänt som oceanografiskt område med rikt växt- och djurliv, var en gång i tiden munksälens favorithabitat. Den berömde franske oceanografen Jaques Cousteau sa för fyrtio år sedan när han dök i havet kring Mljet att havet där var ett av det renaste i världen.

Man kan besöka Nationalparken Mljet genom att åka båt från Dubrovnik eller med någon av de många turistbåtarna från Korčula, Hvar och Split som mestadels ankrar i hamnen Pomena. Gångstigar förbinder orterna Polače och Pomena med sjöarna. Här får man en trevlig vistelse med bad, solbad och promenader runt sjöarna och upp till Montokucs toppar. Där får man, om det är vackert väder, en underbar utsikt över hela nationalparken, ön Pelješac och havet ända till ön Korčula.

Turistföreningen i Dubrovačka-neretvanska län
www.visitdubrovnik.hr

Kommunen Mljet
www.mljet.hr

Nationalparken Mljet
www.np-mljet.hr
 
 

Cookie policy

In order to provide you the best experience of our site, and to make the site work properly, this site saves on your computer a small amount of information (cookies). By using the site www.croatia.hr, you agree to the use of cookies. By blocking cookies, you can still browse the site, but some of its functionality will not be available to you.

What is a cookie?

A cookie is information stored on your computer by the website you visit. Cookies allow the website to display information that is tailored to your needs. They usually store your settings and preferences for the website, such as preferred language, e-mail address or password. Later, when you re-open the same website, the browser sends back cookies that belong to this site.

Also, they make it possible for us to measure the number of visitors and sources of traffic on our website, and as a result, we are able to improve the performance of our site.

All the information collected by the cookies, is accumulated and stays anonymous. This information allows us to monitor the effectiveness of the websites and is not shared with any other parties.

All this information can be saved only if you enable it - websites cannot get access to the information that you have not given them, and they cannot access other data on your computer.

Disabling cookies

By turning off cookies, you decide whether you want to allow the storage of cookies on your computer. Cookies settings can be controlled and configurated in your web browser. If you disable cookies, you will not be able to use some of the functionality on our website.

More about cookies can be found here:

HTTP cookie
Cookies