Efter 11 års byggande öppnade nyligen Museet för Neanderthalarna från Krapina sina dörrar för besökare i Krapina, en ort i Hrvatsko Zagorje.
Detta är ett nytt, multimedialt och tekniskt topputrustat museum som kommer att sätta det spektakulära fyndet i Krapina – en av de största och mest varierande upptäckterna i världen – på Europas karta över sensationer.
Neanderthalarna från Krapina, skelett från över 80 neanderthalare i olika åldrar, upphittades 1899 av Dragutin Gorjanović Kramberger. Han var en berömd kroatisk paleontolog, geolog och universitetsprofessor som kom till Hušnjakovo-berget på inbjudan av en lokal lärare, Josip Rehorić. Under sex års tid med utgrävningar upptäckte Kramberger över 3 000 paleontologiska kvarlämningar från neanderthalare och djur, vilket är den största samlingen av sitt slag i världen.
Men det var först i mitten av 1990-talet som forskare från McMaster universitetet i Hamilton i Canada, med hjälp av Electron Spin Resonance metoden (ESR) och analys av tandemalj från en noshörning, upptäckte att Krapinas neanderthalare härstammar från den sista stora mellanistiden. Det innebär att de är 130 000 år gamla.
Med sitt multimediala innehåll tar museet sina besökare tillbaka till neanderthalarnas tid och låter dem delta i evolutionsprocessen. De återvänder 130 000 år tillbaka i förfluten tid och åskådliggör Krapinas förfäders virtuella verklighet.
Museets utställningsyta befinner sig mellan två små berg – Hušnjakovo och Josipovac. Det omfattar 1 200 kvadratmeter och är uppdelat på två våningar. Neanderthalarna levde i så kallade halvgrottor; vertikala, kala klippor med fördjupningar som bildats av vatten, oftast utan vegetation, som var skyddade från tre sidor. Det fanns endast en öppning på den främre sidan vilket gjorde det möjligt att övervaka fienders ankomst. På samma sätt är museibyggnaden så gott som omärkbar från utsidan och liknar en ”betonghalvgrotta” som är igentäppt med sand. Ingången till museet smälter in i landskapet så att det verkar som att besökarna kommer in i en grotta och blir dess invånare. Museets atrium är format som en stiliserad neanderthalsboplats och en glasklippa fungerar som en stor skärm på vilken en 16-minuters film om neanderthalarnas liv i Krapina ständigt projekteras.
Utställningen handlar inte enbart om fynd och artefakter, utan även om historien bakom upptäckandet av dem, ett bredare vetenskapligt sammanhang och en betydligt bredare tidsepok, olika tolkningar och teorier. I en av salarna finns till exempel en sanningsenlig rekonstruktion av fyndplatsen på Hušnjakovo-berget där de förhistoriska människorna påträffades. Där finns de viktigaste kopiorna av fynden utställda, alltifrån urmänniskans skallar och käkar till skelett från grottbjörnar, noshörningar, bävrar och hjortar. I en annan sal framställs världens uppkomst, från the Big Bang och uppkomsten av Jorden till skapandet av urmänniskan och dagens människa. Upphovsmännen har utnyttjat övergången till första våningen på ett sätt som gör utrymmet och klättrandet till en fantastiskt virtuell verklighet.
Genom att gå in i en slags spiralformad eller dubbelspårig snäcka, bevittnar besökarna Jordens kosmiska, kemiska och organiska evolution. Museets mest imponerande del är ett enormt diorama med 19 figurer och en fullkomlig rekonstruktion och framställning av neanderthalarnas liv. Detta segment är inledningen till tolkningen av neanderthalarnas utveckling, deras andliga liv, morfologi, kultur och miljö. Skulpturernas skapare är den franska skulptören Elisabeth Daynes, världens främsta expert i hyperrealistiska dermoplastikskulpturer.
Museet förmedlar även en berättelse om världens uppkomst, jordens historia och de första organismerna, och alla besökare får möjlighet att beskåda livets utveckling från de första hominiderna till neanderthalaren från Krapina. Rundturen på museet avslutas i en sal som framställer människosläktets kulturella evolution efter neanderthalarna.
Upphovsmakarna till museets koncept är Željko Kovačić, en känd kroatisk arkitekt, samt den erfarna paleontologen och chefen för samlingarna av urmänniskan från Krapina på det Kroatiska Naturhistoriska museet (Hrvatski prirodoslovni muzej) i Zagreb, Jakov Radovčić. Han har forskat om neanderthalarna från Krapina i sammanlagt 40 år. Museiloger från åtta länder har arbetat med utställningen, bland annat USA och Israel.
Neanderthalarna är ett magiskt begrepp för den europeiska urmänniskan, ett av de många mysterierna kring vår förhistoriska begynnelse. Vilka var dessa människor som levde för över 30 000, kanske ända upp till 300 000, år sedan? Hur har 1800-talets vetenskap upptäckt och tolkat dem? Vad vet vi, nu i början av vårt tredje millennium, om stenåldersmänniskor som jagade noshörningar här för 125 millennier sedan? Var befinner sig neanderthalarna på livets släktträd?
Om ni vill ha svar på dessa frågor ska nu bege er till Museet för Neanderthalarna från Krapina i Kroatien!
Turistföreningen i Krapinsko-zagorska län
www.tz-zagorje.hr
Museer i Hrvatsko Zagorje
www.mhz.hr
Staden Krapina
www.krapina.hr