Formad av de mäktiga floderna Drava, Donau, Sava och Ilova förblir Slavonien ett myternas landskap. I århundraden har det diskret ruvat på sina rikedomar: Oändligt breda gyllene fält, som sprungit ur det bördiga Panonien, och kraftfulla flodfåror och våtmarksområden där det under århundraden vuxit upp mäktiga ekskogar. Slavonien är ett välkomnande hem för över 2 000 biologiska arter, en frodig mark som människohanden har förädlat i över 8 000 år. Den äldsta fastmarken på denna kontinent lyfte sig för 370 miljoner år sedan från Panoniska sjön, krönt av berget Papuk. Bergets vulkaniska stenformationer från paleozoisk tid är späckade med förstelnade vittnen från denna tid. Och runtom denna plats, som väl åskådliggör jordens geologiska historia, ligger den fruktbara slavonska slätten som sedan urminnes tider upplevts som det förlovade landet.
Under de första århundradena e Kr inlemmades Slavonien i det romerska kejsardömet via två vägar. Den ena av dem bar till Osijek och vidare till de östliga provinserna medan den andra knöt samman termalbadet Aquae Balissae – dagens Daruvar – och de vinodlande områdena kring nuvarande Požega, Đakovo och Vinkovci. Slavonien frambringade också två romerska kejsare: den tappra och företagsamma Valentian I och hans bror Valens. Inspirerade av landskapet, både som en rik kornbod och som vinland, uppkallade romarna trakten Vallis Aurea [Gyllene slätten]. Särskilt intryck gjorde trakten kring Kutjevo som idag stoltserar med en av de äldsta europeiska vinkällarna. Längtar ni efter välsignade ögonblick av fullkomlig frid och fantastiska gryningar när landskapet varje morgon omärkligt smyger sig upp över de breda floddalarna omsvept med en tunn dimmslöja, ja, då skall ni ge er ut på en upptäcktsfärd i Slavonien.